Miraklets offer
Jesus gråter! Tårarna samlades sakta vid den lilla Kristusfigurens fötter och droppade en efter en mot marken. Ryktet gick, människor samlades i tusental från när och fjärran. Den dyrbara vätskan samlades in och de som kunde slickade den i sig.
Mångsysslaren Sanal Edamaruku är förläggare, musiker och teaterregissör. Han är också aktiv i Indiens rationalister, motsvarigheten till finländska Skepsis.
När Edamaruku hörde om Mumbais gråtande Jesus bad han prästerna om lov att få granska miraklet närmare. Det visade sig att väggarna bakom Jesus-statyn verkade fuktiga. Fukten ledde till ett söndrigt rör. När läckan öppnades slog stanken emot: det var ett avloppsrör. Vattnet hade kondenserats genom en spik i väggen, spiken som statyn hängde på.
Miraklet handlade inte om heliga tårar utan avloppsvatten. Givetvis var det en enorm hälsorisk att smaka på dem. Indien har dessutom världsrekord i äckel mot just toaletter.
Röret reparerades och vallfärderna tog slut. Men biskopen blev förbannad och flera kristna organisationer brottsanmälde Edamaruku för att ha förolämpat religiösa känslor. Inget åtal har väckts, och indisk lagstiftning betonar vikten av vetenskaplig bevisföring och yttrandefrihet. Det hindrade inte polisen i Mumbai från att vilja hämta honom till undersökningshäkte.
Enligt Edamaruku kände han till alltför många oförklarade våldsdåd i Mumbais häkten för att våga riskera en enda natt i fängelse. Han valde att snabbt fly landet.
För en gångs skull var det lilla Finland som genom rådföra bekanta erbjöd både turistvisum och sedan uppehållstillstånd. Nu har han vistats snart ett år här. Jobbet och kallet är i Indien, men det är oklart när han kan återvända.
Sanal Edamaruku är rikskänd i Indien genom några live TV-debatter som också finns på Youtube. Det är hisnande underhållning: en indisk tantriker försöker bland annat besvärja Edamaruku till döds. Med en utstyrsel som kopierad av mystikerna i Tintin ska han med knarriga besvärjelser ta kål på skeptikern. (Om någon undrar så gäller det att läsa mantrat för långt liv baklänges, då dör den andra. Pröva hemma om ni vågar.)
Ja, det är lätt för en västerlänning att spydigt höja ögonbrynen. Men Edamaruku tvingades inte i landsflykt av hinduismen, utan den katolska kyrkan. Han har med dess tillstånd upptäckt ett misstag och kan ha räddat hälsan på hundratals kristna. Dock har kyrkan inte tackat honom. Tvärtom har ingen högre instans kritiserat den hämndlystna biskopen. Påven tiger. Ur Edamarukus perspektiv ter sig katolikerna lika farliga som hinduerna.
Finland hör till världens sakligaste kulturer och det råder brist på under och ufon i våra knutar. Ändå flörtar många med indiska helbrägdagörare, och ännu fler godtar kristendomens magiska inslag. Inte för det, mystiker behöver sitt levebröd de också. Men hur bär vi vårt ansvar då andra måste lida för att ha avslöjat kristen humbug?