Varför föds fler barn i Sverige?
Det föds allt färre barn i Finland men allt fler i Sverige. För ynka tio år sedan hölls de nordiska länderna sig tätt i en klunga kring minst 1,8 barn i genomsnitt per kvinna. Bara Island var uppstickare med över två barn, snudd på europeiskt rekord. Men nu har Sverige gått upp i täten medan de övriga rasat, och i synnerhet Finland nått historisk bottennivå kring bara ett och ett halvt barn per kvinna.
Hur gick det så? En journalist intervjuar finländare bosatta i Sverige. De berättar hur mycket vänligare svenskarna är. Anställda får ha familjeliv och tillochmed nämna det på jobbet. Deltidsarbete är inget konstigt utan snarare normen, i synnerhet bland mammor. Och tänk bara på pappaledigheterna, som Sverige medvetet satsat på hur länge som helst men Finland låtit ligga i träda tills för några år sedan, då de förlängdes något.
I Sverige får barnen gratis banan då man gör uppköp, suckar en bekant pappa.
I Sverige är det självklart att man delar på föräldraledigheterna 50-50, suckar en bekant mamma.
En påhittig journalist planerade att resa upp till Lappland och intervjua folk på var sin sida gränsen. Kanske skulle svenskarna sitta där med sitt fika, flexande och storfamiljs-fredagsmys, medan finländarna bara några kilometer bort söp, surade och vägrade föröka sig?
Reportage-idén stupade på att nativiteten i finska och svenska Lappland ser ganska så lika ut. Men vad är det då som hänt? För i år dör det fler finländare än det föds nya. Utan invandring skulle vår befolkning minska. Sverige passerade däremot just 10 miljoner-strecket.
Forskningen säger, som alltid, att vi inte riktigt ännu vet. Dock är det inget som tyder på att just familjepolitiken är boven som sänkt Finlands nativitet. För tjugo år sedan var det nämligen omvända roller i denna landskamp: Sverige låg kring 1,5 och Finland över 1,7. Vad jag kan minnas av 1990-talet var svenskarna vänligare också då, deras familjepolitik var generösare och arbetsgivarna mer flexibla än öster om Finska viken.
Ja, det är viktigt att utveckla familjepolitiken, faktiskt mycket viktigare än att oroligt stirra på antalen födda. Men vill vi förklara varför födelsetalen just nu ser så annorlunda behövs en historisk färsk skillnad mellan länderna. En stark kandidat för är den ekonomiska krisen efter år 2008, som drabbade Finland men inte just Sverige. Liksom Befolkningsförbundets familjebarometrar visat, är det ofta ekonomisk osäkerhet som gör att så många finländare inte vågar bli föräldrar. Om den här orsaken stämmer, borde våra födelsekurvor peka uppåt igen senast nästa år.
En annan orsak är invandringen. Nyinflyttade invandrare brukar ha högre fruktsamhet, i synnerhet om de kommer från fattiga länder. Sveriges invandringspolitik bidrar betydligt till landets babyboom. Reportaget om svenska storfamiljers fredagsmys kunde göras hemma hos utrikesfödda föräldrar.