Masknationalism
För exakt ett år sedan publicerades Universal Masking to Restart the Economy and Save Lives, en forskning jag deltog i, på nätet. Den byggde på två olika simulationer som visade att även om ansiktsmasker gav ett blygsamt skydd mot koronaviruset på individnivå, kunde de i ett bredare befolkningsperspektiv minska smittspridningen och därmed både rädda liv och hjälpa ekonomin komma igång igen. Projektet är kanske det mest inflytelserika jag någonsin medverkat i: då Vanity Fair skrev om resultaten nådde artikeln 700 000 läsare (100 000 anses väldigt bra för VF) och tweetades av bland annat Barack Obama. Frankrikes regionala råd och EU-rådgivare tackade oss för bidraget.
Vår artikel skrevs av fem människor från tre kontinenter, om nätterna, en arbetade samtidigt som läkare på intensiven i London. Manuset blev tyvärr aldrig blev mer än en förprint. Etablerade och snabbare team publicerade snabbt liknande och bättre modeller, med samma hoppingivande resultat, och vi fem kunde fokusera på våra egentliga jobb. Jag har inte Universal masking-artikeln på CV:n eftersom den inte utkom i en vetenskaplig tidskrift, men processen och insikten har varit ovärderliga.
Den våren började i snabb takt länder utanför Asien rekommendera masker. Det jag aldrig kunnat förutspå var att också Finland skulle vara så veligt i frågan.
Vi verkar ha drabbats av en förbryllande masknationalism, där tvister mellan enskilda finländska forskare anses kunna avgöra frågan. Som om viruset eller maskerna fungerade annorlunda här än utomlands?
En inhemsk ministerieutredning gjord på två veckor vägde tyngre än WHOs egen utredning för Finlands linje våren 2020. Även efter att masker rekommenderats på hösten var praktiken brokig. På vintern var det helt okej att pensionärskörer övade inomhus, utan masker, med åtminstone ett dokumenterat dödsfall som följd. Vem ansvarar för den felbedömningen?
Detta diskuteras inte, utan Helsingin Sanomat anser att det fortfarande inte finns belägg för nyttan med masker. Finska läkare oroar sig för att barnens rättigheter kränks ifall 6-11-åringar bär mask.
Hur tänker man så? Nedan tre förslag till masknationalismens ingredienser.
Arrogans. Vi struntar i Asiens erfarenheter av ren och skär eurocentrism, eller snarare nordencentrism.
Bristande proportioner. Masker kostar aningen och de får glasögonen att imma. I jämförelse med sjukdom, död, arbetslöshet eller ensamhet är det inte ens ett spott i helvetet. Också då masker används ”i onödan” har just inget förlorats.
De små cirklarna. I små länder och språk känner alla specialister och beslutsfattare varandra sedan länge. Vänskaper och gammalt groll går igen. Är det orsaken till att ytterhögern motsatt sig masker i flera länder, men vänstern hos oss?